lördag 11 oktober 2008

BLÄÄ.

Jag är mycket irriterad just nu.
Inte bara för det som just händer, utan även för att jag inte ser vart det kunde varit bättre.
När jag bodde hemma i Stockholm var jag ensam hela dagarna, här är jag ensam hela dagarna. Man jobbar så ofta det går för att fördriva tiden.
Vart tog allt kul vägen? När det var lätt att umgås, den tiden då man prioriterade varandra? I gymnasiet gav vi oss alltid tid för varandra, även om det fanns pojkvänner i bilden. Nu är det inte bara en pojkvän, det är jobb, betala hyra om man ens har en lägenhet, och privata "vuxenlivet" som hittills varit en stor jävla besvikelse.

Så, jag väntar alltså på att mitt liv ska börja? Är det samma ögonblick som någon av mina vänner liv spricker? Ska en vän behöva bryta upp med sin pojkvän för att jag ska få någon att göra allt det roliga med, allt vi planerade under skoltiden? Det känns ju fel det med.

Det enda jag vet just nu, är att jag är trött på att vänta, och jag är trött på att sitta ensam. Det känns inte alls lovande detta.

Och på den här sidan jorden har jag precis blivit lika besviken på mänskligheten som jag blev hemma, att folk är snikna, giriga och aldrig orkar vara trevlig mer än en längre stund. Men det är ju okej, när man vet hur svenskar fungerar. Hade bara hoppats att det fanns annorlunda folk någonstans, men tydligen hade jag fel.

Du kan ju vara nöjd mamma, jag har inte knarkat ikväll. Nog för att det hade varit bra så mycket trevligare än detta.

8 kommentarer:

Unknown sa...

Ta det lugnt.
Livet är både ock. Överallt.Fundera över vad du vill, vad som är viktigt. Och lär dig njuta av det som också finns idag, just nu....i det lilla.
Jag har jagat hela livet, utan att stanna upp. Har missat massor.
Puss

Unknown sa...

Förstår att du är besviken på kvällen...men det blir nya kvällar.
Igår när vi talades vid då var det bra. Minns du.

Anonym sa...

Missade du mig också, Ulla

Unknown sa...

Säkert var det så

Anonym sa...

Vet om det är tid för filosofiska samtal om du är missnöjd just nu.
Men jag tänker på den där historien om Muhammed och berget. Berget kom aldrig till honom, utan han fick gå till berget. Sen är det väl så här att man får ta vad man har. Men om det går, så haka på lite äldre killar. När du blir äldre så kan det nog vara kul eller bra med yngre men nu är det nog bättre matchning med äldre killar. Tänk på "Rocky 4:a" det handlar om att inte ge upp. gör man inget, händer inget. Det är en naturlag. Låter jag tråkig, jag vet inte, jag försöker kanske bara trösta mig själv. Jag vet att det blir bra för dig i slutändan. Jag blir bara så påverkad av när du är neråt.

Puss gumman
kip it up.
Pappan

Hälsa och krama om pojkarna. Jag ska bli bättre på att höra av mig till dom.

Anonym sa...

Förstår att du är less. Det var jag också förr (äh, vafan vem ljuger jag för, jag är det väl än) men ett hett tips är att fundera på vad det gamla skojaren John Lennon sa: "Life is what happens while you're busy making other plans". Fundera inte så mycket så håller du nog dig lite gladare.
När man ändå slänger fram citat finns ju även "gräset är bara grönare på andra sidan om man inte vattnar tillräckligt mycket på sin egen sida".
Om du vill kan jag posta boken "uppdraget" till dig. Vet inte om du har sett den, men det är en bk full av spexiga uppdrag som kan få den tråkigaste dagen i världen att bli bra, haha.

Ps. Om du är less på den västerländska mentaliteten så är ett hett tips att inte åka längre västerut kanske... Testa Afrika eller Japan nästan gång?

Kram

HANNA sa...

hahaa åååååh ... Ja anja jag vill jätte gärna ha den boken! behöver nog en vädledare, sen ska jag ta mina besparingar och söka tröst i något med fattigt exotiskt land..
Jag förstår inte, när man egentligen har alla möjligheter att vara glad och lycklig och göra roliga saker, så finns det alltid något, alltid, som gör att man inte orkar, att man tvekar eller bara lägger sig ner och dör..:S

Anonym sa...

Underbart! Jag ska se om jag kan skaka fram pengar till porto framöver. Det är lite för många kor som betat på mitt klöverfält den senaste tiden.
Känner folk som rantat runt i både Asien, Indien och Afrika osv. och deras gemensamma nämnare var att dom hela tiden rörde sig omkring. Det är kanske det man behöver? Vem orkar det?
Annar är det ju lite lustigt att precis det du beskriver upplever rimligtvis 99% av Sveriges unga idag. Allt handlar om självförverkligande och det finns ju ungefär en miljard sätt att "förverkliga sina drömmar" på.
Synd bara att för varje sak man väljer så väljer man bort allt det andra. Sånt räcker ju för att driva ner vem som helst i en för tidig grav.